Om mig

Jag är lärare i svenska, filosofi och religionskunskap. 1975-1990 undervisade jag på gymnasiet i Haninge. Från 1990 och framåt har jag arbetat deltid som lärare och del- eller heltid som expert, konsult, föreläsare, fortbildare och fackboksförfattare. Mitt expertkunnande gäller betyg, betygssättning, bedömningar och elevinformation.

Mellan februari 2010 och april 2011 arbetade jag på Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygssättning. Därefter har jag, tillsammans med Anders Gustavsson och Bo Sundblad, skrivit två böcker: Betygssättning – en handbok och Prov och arbetsuppgifter – en handbok som beskriver vad skollagen och betygsanvisningarna 2011 får för konsekvenser för lärarna. Nu föreläser jag och leder utvecklingsarbeten.

När det gäller undervisning har jag särskilt intresserat mig för de utmaningar som mindre kunniga elever ställer skolan inför. Jag har undervisat på gymnasiets yrkesprogram, som speciallärare i svenska på högstadiet och som resurslärare i matematik på högstadiet. Jag har prövat ut Stockholmsprov i svenska (2001-2003) och utformat Lässtandarder, läsdiagnoser som speglar kunskapskrav och som bidrar till att eleverna blir bättre läsare. Gymnasiets version av Lässtandarder prövade jag ut själv.

I min första betygsbok Betyg – men på vad? (1991) beskrivs det normrelaterade betygssystemets konsekvenser för elevinformation och för prov. Jag argumenterade där för att eleverna bör få veta vilka resultat de ska åstadkomma på examinationsuppgifter för att bedömas motsvara en viss betygsnivå. Jag belyste och exemplifierade skillnaden mellan vad jag kallade kvalitativa och kvantitativa frågor respektive kvalitativ och kvantitativ bedömning.

Åren 1991-1992 arbetade Bo Sundblad och jag som sakkunniga åt Betygsberedningen med Läraruppdraget, SOU 1992:59. Som en konsekvens av den debatt som Betygsberedningens betänkande gav upphov till, skrevs boken Betyg och elevens rätt till kunskap.

Åren 1994-1995 ledde jag ett utvecklingsarbete där grundskolans mål och betygskriterier konkretiserades med exempel på examinationsuppgifter. Min tanke var att exempel på examinationsuppgifter skulle bidra till att elever och vårdnadshavare bättre förstod vad eleverna förväntades kunna i olika årskurser. Detta och liknande utvecklingsarbeten gav underlag för min andra betygsbok: Vad krävs nu? (1998). I den boken klargörs hur föreskrifterna i Lpo 94 och Lpf 94 kan tolkas och vilka konsekvenser de får för examinationsuppgifter och för kommunikation. Även betygens funktioner reds ut.

Åren 2002-2004 ledde jag ett utvecklingsarbete på gymnasiet där exempel på examinationsuppgifter som skulle bidra till att elever tyckte sig veta vad som krävdes för olika betygsnivåer togs fram. Jag har genomfört ett flertal motsvarande utvecklingsarbeten på lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet och även i högskolan. Ibland har jag handlett lärare i ett ämneslag, ibland har jag handlett samtalsledare och ibland har samtliga lärare på en mindre skola deltagit i handledningsträffarna (se utvecklingsarbeten).

Under åren 2004-2005 medverkade jag i en arbetsgrupp på Lärarhögskolan i Stockholm som skrev Pedagogisk bedömning. Innan dess hade jag samarbetat med Lärarhögskolan i Stockholm under flera år, med kurser i processinriktat skrivande, kurser om prov och betyg och med seminarier i svenska om bedömningar.

2006-2007 var jag sakkunnig i Leif Davidssons utredning Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan, SOU 2007:28. Utredningen föreslog kursplaner med tre rubriker: ämnets syfte, Centralt innehåll och Kunskapskrav. Från och med 2012 följer alla kursplaner den strukturen.

Ett drygt år på Skolinspektionen (2010-2011) med att granska betygsättning var lärorikt. De brister som fanns i praktiken med examinationsuppgifter och elevinformation framstod tydligare. Jag fick tillfälle att sätta mig in i skollagen, hur tillsyn går till, hur brister identifieras, hur beslut motiveras och hur föreskrifter tolkas. Mitt arbete avslutades med rapporten Betyg i gymnasieskolan 2011 – en kvalitetsgranskning av betygssättning i historia A, kemi A och svenska B. (Rapport 2011:4). Efter det året blev jag än mer övertygad om att de lärare som inte följer föreskrifterna om betygssättning och bedömning ofta får omdömet ”dåliga lärare” av sina elever.

Idag handlar mina föreläsningar och utvecklingsarbeten om implementering av 2011 års anvisningar för bedömningar, skriftliga omdömen, betygssättning och elevinformation.

När jag för 20 år sedan började läsa, forska och skriva böcker och föreläsa om betygssättning och bedömning tänkte jag att det skulle vara en övergående syssla. Men idag, 20 år senare, ser jag inget slut. Ytterligare förändringar har genomförts: betygsstart i årskurs 6, fler betygssteg, ändrade behörighetskrav till gymnasiet, förändrad lärarutbildning, lärarlegitimation etc. Vare sig man vill det eller inte tvingas lärare och rektorer hela tiden att fördjupa sina kunskaper om betygssättning, bedömning och information till elever och vårdnadshavare. Om en skola eller en huvudman tycker sig behöva en extern stimulans i det arbetet kan jag vara rätt person att kontakta.

Välkommen att höra av dig!