Skolvärlden, 17 dec. 2015
Per Måhl skriver om kursbetygen: Att de har fått negativa effekter är belagt. Kursbetygen stressar eleverna och medför att urval görs på felaktiga grunder.
Äntligen syns ett ljus i tunneln. Lärarfack och politiker vill ersätta kursbetygen med något bättre. Men man oroar sig för konsekvenserna. Orkar lärarna med en förändring till? Är det bättre att sitta still i båten? Frågan ska utredas.
Det var moderaterna som tyckte att gymnasiet skulle vara ett smörgåsbord där elever valde rätter som såg goda ut. Då skulle motivationen öka och eleverna skulle lära sig mer. Men så blev det inte. Den som idag vill komma in på högskolan måste läsa tre kurser i svenska, två kurser i engelska och de kurser som krävs för behörighet i matematik, fysik etc. Den som vill jobba på ett bygge eller i vården måste läsa två kurser i bygg- och anläggningsteknik eller i vård- och omsorgsarbete. Annars får de inget jobb. Ingen elev som får A på kurs 1 kan välja bort kurs 2. Då blir slutbetyget oanvändbart.
Att kursbetygen har fått negativa effekter är belagt. De långsiktiga målen med utbildningen —att lära sig det som krävs för att blir anställningsbar eller för att studera vidare — försvinner ur fokus. Eleverna blir mer stressade. Kursbetyg medför dessutom att urval görs på felaktiga grunder.
| Ämne X | Kurs 1, 100p | Kurs 2, 100p | Kurs 3, 100p | Jämförelsetal |
| Anna | E | C | A | 15,0 |
| Berit | A | C | E | 15,0 |
| Cecilia | A | A | C | 18,33 |
Anna kan mer än Berit och Cecilia. Trots det har Cecilia högre jämförelsetal och Berit lika högt. Varför ska elever som är kunniga slås ut av den som är mindre kunnig?
Hur ser då alternativet ut? Ja … själv skulle jag föredra en återgång till de betyg som sattes före 1969. Men Per … tänk efter! Är det realistiskt? Ska Gy 11:s kunskapskrav skrotas? Och när blir i så fall nya ämnesplaner färdiga? Det finns en förändringströtthet. Reformen måste ju vara så liten som möjligt, knappt märkas.
Då gör vi så här. Den lärare som undervisar i programmets sista obligatoriska kurs sätter två betyg: ett kursbetyg och ett sammanfattande ämnesbetyg. Ämnesbetyget skrivs in i betygskatalogen. I valbara ämneskurser, till exempel i engelska 7, matematik 5 eller litteratur sätts fortfarande kursbetyg. Vissa slutbetyg kan då innehålla ett ämnesbetyg på obligatoriska kurser och ett kursbetyg på en valbar tilläggskurs i samma ämne. Men inget slutbetyg kommer att innehålla så många betyg som idag.
Om kurs 3 är den sista obligatoriska kursen kan det se ut så här:
| Ämne X | Kurs 1, 100p | Kurs 2, 100p | Kurs 3, 100p | Ämnesbetyg 300p |
| Anna | E | C | A | A |
| Berit | A | C | E | D |
| Cecilia | A | A | C | B |
Det vill säga, den lärare som sätter ämnesbetyg gör en sammanvägning. Vissa elever får då samma ämnesbetyg som kursbetyget på kurs 3 (Anna). Andra elever kan få ett högre ämnesbetyg än kursbetyget på kurs 3 (Berit och Cecilia). Deras höga kursbetyg på kurs 1 och 2 påverkade sammanvägningen. Att kursbetyg på tidigare kurser kan påverka ämnesbetyget, ökar sannolikheten för att elever gör sitt bästa redan i åk 1.
Alternativet är förenligt med skollagen och Gy 11:s föreskrifter. Det minskar elevernas stress. Det kan genomföras med de kunskapskrav som gäller. Det kräver ingen fortbildning; slutbetyg har alltid baserats på sammanvägningar. Det förbättrar betygens merit- och urvalsfunktion. Förändringen kan genomföras snabbt och kostar ingenting. Så varför utreda? Gå till beslut!