Aktuellt

2017-11-15 22:34

Hur hade kunskapskraven sett ut om jag hade fått bestämma?

År 2006-2007 var jag sakkunnig i Leif Davidssons utredning ”Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan” (SOU 2007:28). Utredningen föreslog kursplaner med tre rubriker: Ämnets syfte, Centralt innehåll och Kunskapskrav. Utredningen innehöll också exempel på kunskapskrav (kapitel 6). Men Skolverkets kunskapskrav ser inte ut som Leif Davidssons exempel.

En del lärare som är kritiska till Skolverket verkar tro att jag tycker att Skolverkets kunskapskrav är bra. De verkar tro att jag har påverkat kurs- och ämnesplaner. Men det är inte sant. Skolverket har inte bjudit in mig till dialoger. De har inte frågat mig om de nackdelar som presensformer har för validitet. De har inte frågat mig om de nackdelar som gradskillnader har för reliabilitet och likvärdighet. De har inte frågat mig vad jag tycker om de fyra F:n och om att alla F:n ska finnas på alla betygsnivåer.

Så här skulle kunskapskraven i svenska i åk 9 och i filosofi 1 se ut om Skolverket hade anpassat sig till utredningens förslag och exempel.

Kunskapskrav i svenska i åk 9

Aspekt Betyget E Betyget C Betyget A
Tala Eleven kan tala inför klasskamrater och berätta om händelser, erfarenheter eller intressen Eleven kan disponera muntliga redovisningar och i argumentation använda retoriska grepp så att budskapet framgår Eleven kan planera muntliga framföranden när det gäller disposition och retoriska aspekter så att budskapet uppfattas och tas emot på det sätt som talaren eftersträvat
Läsa skön-litteratur Eleven kan i tyst läsning och på egen hand uppfatta och återge innehåll i för åldern avpassad skönlitteratur Eleven kan reflektera kring innehåll i läst skönlitteratur och anknyta det till egna erfarenheter
Läsa sakprosa Eleven kan i tyst läsning och på egen hand uppfatta och återge innehåll i för åldern avpassad sakprosa Eleven kan i tyst läsning och på egen hand uppfatta innehåll i sakprosa avpassad för studier på gymnasienivå Eleven kan på egen hand och för bestämda syften använda sakprosa avpassad för studier på gymnasienivå
Bild, film, teater Eleven kan uppfatta och tolka innehåll och uttrycksmedel i bild, film och teater Eleven kan reflektera kring och värdera innehåll och uttrycksmedel i bild, film och teater
Litterär orientering Eleven kan återge innehåll i några skönlitterära verk och redovisa sakupplysningar om författaren och den tid och den kultur som texten har sitt ursprung i Eleven kan använda sin repertoar av läst litteratur till att göra jämförelser mellan texter från olika tider och från olika platser Eleven kan jämföra skönlitterära verk — deras form, stil, språk och berättarperspektiv — eller jämföra med bilder/filmer med avseende på form, stil, språk och berättarperspektiv
Skriva Eleven kan skriva berättande texter för hand och med hjälp av dator bearbeta texten utifrån förebilder så att texten uppfyller flertalet av de krav på korrekthet och struktur som ställs Eleven kan skriva sakprosa med klar struktur och korrekt styckesindelning så att texten uppfyller flertalet av de krav som ställs på en viss typ av text Eleven kan planera, skriva och bearbeta olika typer av texter så att texten uppfattas på det sätt som skribenten har eftersträvat samtidigt som ordförråd och struktur är varierad och texten uppfyller krav på korrekthet

Kunskapskrav i filosofi 1

Aspekt Betyget E Betyget C Betyget A
Etik Eleven kan, i entydiga och verklighetsnära exempel, återge minst tre olika sätt att resonera i etiska frågor Eleven kan i mångtydiga fall identifiera och karaktärisera olika sätt att resonera i etiska frågor och då använda filosofiska facktermer Eleven kan identifiera strukturella, logiska eller etiska svagheter i en etisk teori och då anknyta till filosofer.
Filosofins metoder Eleven kan, i entydiga fall, skilja sakpåståenden från värdesatser. Eleven kan namnge vissa typer av definitioner samt förstår och kan använda begreppet relevans. Eleven kan skilja sakpåståenden från värdesatser. Eleven kan bedöma arguments hållbarhet samt förstår och kan tillämpa det logiska mönstret i hypotetisk deduktiv metod. Eleven kan identifiera styrkor och svagheter i olika sätt att argumentera.
Kunskap, verklighet och vetande Eleven kan, i konkreta och entydiga exempel, återge några olika sätt att tänka om gränserna för människans kunskapsförmåga Eleven kan, i mångtydiga exempel identifiera och karaktärisera olika sätt att tänka om människans kunskapsförmåga och då använda filosofiska facktermer Eleven kan identifiera strukturella eller logiska svagheter i en teori och då anknyta till filosofer.

Hur skiljer sig exemplen från Skolverkets kunskapskrav?

  • I exemplen står: ”Eleven kan …”. Formuleringar av typen ”Eleven planerar och genomför …” används inte.
  • I kunskapskraven för C och A anges det som tillkommer, inte det som står på nivån under.
  • Antalet kunskapskrav varierar med nivåer. Kunskapskrav för A är färre eller innehåller färre nivåtermer än kunskapskrav för C.
  • Nivåskillnaderna är inte gradvisa. ”Värdeord” av typen ”med visst flyt, med gott flyt, med mycket gott flyt” används inte.

Som jag ser det verkar de som har skrivit Skolverkets kunskapskrav verkar inte ha känt till de fördelar som ett begränsat antal avgränsade kunskapsaspekter har för validitet och de fördelar som artskillnader har för reliabilitet och likvärdighet. De har inte heller förstått hur tokigt det kan bli om man tvingar på alla ämnen samma fyra F på alla betygsnivåer.

Per Måhl

Länk